Intresserad av VALP?


Valpar planeras våren 2021

e. J SE JV-16 East Meadows Red Hot Chili "Chili"
vit/röd, HD A
Jaktprov: 2*2ökl
Utställning: flertalet BIR, fullcertad i Sverige och Norge
(SE UCH NO UCH J Chriwalls Finn - NO JV-11 Silvergruvans Lady Qitty)

u. J East Meadows Zingo "Zingo"
vit/svart,
HD A
Jaktprov: 3 ukl
Utställning: Excellent, ck, cert, BIR
(SE UCH J Carnbrings Tom Collins - NO UCH SE UCH J East Meadows Pandora)


Intresserad?
Välkommen att höra av dig för mer information om din ev nya familjemedlem & jaktkamrat.


/ Susanne
+46 (0) 706-974508
slegneskog(a)gmail.com

onsdag 30 november 2011

3dje plats i danmark

Zidane blev 3dje bästa pointer i Danmark under 2011


Årets DKK-racevinder

Nr Point Regnr Navn/Race/Ejer




Dato Sted Antal Kat.nr. Placering Point

1 8 S 13347/2006 Silverforsens Party Animal
Pointer




05.11.2011 Herning 6 2211 BIR 5




06.11.2011 Herning 5 2170 BIM 3

2 8 SE 52171/2011 Bjönnålia's Point
Pointer




05.11.2011 Herning 6 2207 BIM 3




06.11.2011 Herning 5 2167 BIR 5

3 5 S 65536/2004 Pålamalmens Zidane
Pointer




07.05.2011 Hillerød 3 2446 BIR 5

4 5 DK19087/2010 Matresse's Wilma
Pointer
Espersen, Jan




17.09.2011 Bjerringbro 1 2179 BIR 5

5 5 DK04322/2007 Takese Erika
Pointer
Lovén, Elsebeth




31.07.2011 Vejen 1 1484 BIR 5

Sund hundavel!!

från www.pointerklubben.se, välvärt och läsa, bra skrivet. För mig gäller det inte bara pointer.

INFORMATION FRÅN SKK:s AVELSKONFERENS!
SKK anordnade en avelskonferens 28/2-1/3 2009, ämnet var sund hundavel. Det var ett stort antal deltagare och flera bra föreläsningar.
Vad som behandlades var bland annat SKK:s nya grundregler som började gälla 1/1 2009, exteriöra överdrifter hos rashundar,
RAS-arbetet , mentalitet och MH, genetiska sjukdomar hos hundar och avel i små populationer.
Vi har inte några större problem inom vår ras och det är tack vare att Pointern aldrig har betraktats som utställningshund.

Jag tänker på vad min lärare i kirurgi, Professor emerita Berit Funqvist sa en gång på en föreläsning om jakthundskador ”
det är tur att ingen har upptäckt vilken fantastisk sällskapshund pointern är”.
Och så är det, för de hundar som har de största problemen är sällskapshundar som bara avlas för att springa runt i utställningsringen. Men därmed ska vi inte förakta utställningar för det är viktigt att vi har en god exteriör på våra hundar förutsatt att hundarna bedöms av domare som kan en del om fågelhundar och deras exteriör.

Det bästa föredraget i mitt tycke var ”Sund hundavel - sunt förnuft” det var Veterinär Astrid Indrebö från Norge som talade om det,
och jag har här sammanfattat några viktiga aspekter från hennes föredrag och lagt till några synpunkter när det gäller vår ras.
De sista 20 åren har det skett en stor utveckling inom veterinärmedicinen, det har gett möjlighet att ställa fler diagnoser och att behandla mycket fler djur. Så de sjuka djuren lever längre och blir därför fler.

Med goda behandlingsmetoder är kanske sund hundavel inte så viktig längre, flertal genetiska defekter går att åtgärda med varierande resultat.
Vårt MÅL ska vara att avla funktionellt friska hundar med rastypisk konstruktion och mentalitet.
Hundar som kan leva ett långt och lyckligt liv till glädje för sig själv, sin ägare och samfundet.

Resultatet blir mindre arbete för veterinärerna, mindre utbetalningar för försäkringsbolagen vilket kan leda till lägre premier och mer pengar till forskning, fler sunda hundar. Sund hundavel handlar om att se helheten och inte bara detaljer. Vi kan inte bara titta på de parametrar som i dagsläget styr mycket av vår avel, ex vis HD status, resultat från jaktprov etc.
Fri från HD, eller vunnit flertal prov är inte alltid detsamma som att hunden är frisk.

Vi måste se på hunden som en helhet, det hjälper inte att den är HD fri om den har dålig mentalitet,
det hjälper inte att den vunnit flera prov om den har kroniska hudproblem, dålig rygg, dåliga handleder eller knän etc.
Bara kliniskt friska djur ska användas i avel, det är mycket värre att ha en hund som har kroniska hudproblem än att ha en som har C på en höft. Därmed inte sagt att vi ska strunta i HD status men det är bara en parameter och det är den enda vi kan se på papper, vi måste se på andra saker hos avelsdjuren och det viktigaste är en funktionell anatomi, att den är kliniskt frisk och har bra mentalitet.

Mer än 400 ärftliga sjukdomar är känt hos hund, mer än 50% av dessa är ras-specifika. Arvsgången är känd för 55%.
Det finns många sjukdomar med mer eller mindre känd nedärvning. Hur vida de bör uteslutas ur avel är beroende hur allvarlig sjukdomen är,
hur utbredd den är i rasen och rasens övriga hälsa. Bara kliniskt friska individer ska användas i avel. Ju fler diagnoser vi får desto mer måsta vi ta hänsyn till.

Vi ska undvika matadoravel och inavel eller som en del vill kalla det linjeavel. I en liten ras är det viktigt med låg inavelsgrad,
en hunds gensammansättning är ett resultat av föräldrarnas gener. Varje individ är unik, vilket innebär att kullsyskon inte är genetiskt lika.
Om ett lågt antal individer används i avel reduceras den genetiska variationen vilket leder till inavelsdepression, det i sin tur leder till ökad förekomst av andra sjukdomar. I en del raser försöker man åtgärda det med att importera hundar. Men importerar vi nya eller är det samma sjukdomar? För att bevara och fortsättningsvis öka den genetiska mångfalden i rasen ska matadoravel och tät inavel undvikas.
En rasstandard kan( i teorin) förändras över en natt ……. Men att förändra rasen tar tid.

Sund hundavel handlar om sunt förnuft, genom kunskap, öppenhet och ärlighet kan vi lättare styra framtiden. Avelsrådet bör få ha en betydande plats inom aveln och om uppfödare och/eller hundägare rapporterar in andra problem med sina hundar än HD kan man lättare göra en utvärdering av avelsarbetet. Vi har faktiskt andra problem inom rasen även om det inte är ett stort problem.
Som exempel kan nämnas epilepsi, hudproblem, dålig päls, dålig exteriör med för rakt framställ och dåligt vinklade handleder samt dålig mentalitet.

Om vi i stället börjar PRATA MED VARANDRA och inte bara OM VARANDRA kan vi fortsätta avla fram en frisk glad och sund Pointer med de jaktliga egenskaper vi vill ha.

Den perfekta hunden finns inte men målet måsta vara att komma så nära den perfekta som möjligt. Det ska vara sunt att vara vacker.
Sund konstruktion är grunden för sund funktion.
// Avelsrådet genom Lena Gustafsson

AVELSREKOMMENDATIONER!

Det är uppfödare och hanhundsägares fulla ansvar att ta reda på vad som gäller för avel av hundar. Vi hänvisar till:

http://www.skk.se/uppfodning/regler-policys-och-lagar/skks-registreringsbestammelser/

Billig livförsäkring!!

Reflexen - en billig livförsäkring

Det är under den mörka årstiden som reflexen verkligen behövs. Men ofta är den av dålig kvalitet, slits lätt och kan bli obrukbar i regn.



Förutom dinglande plastbitar handlar vi skrikiga reflexvästar till både oss själva och våra husdjur - plagg i fluorescerande färger som bara för några år sedan mest syntes på poliser och brandmän.

Med andra ord har vi blivit förnuftigare. Och det behövs. Hela 40 procent av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar nämligen när det är mörkt. Redan i skymning ökar risken markant. Att bära reflex är att ge bilisten en chans att få syn på en.

Om man har mörka kläder och går vid vägkanten syns man i bilens halvljus på 20 till 30 meters avstånd. Det är ynkligt jämfört med reflexen som är synlig redan på 125 meters håll. En sträcka som kan vara skillnaden mellan liv och död. Och tro inte att stadstrafik är en säker miljö trots illuminerande gatlyktor och ljusskyltar. Det är där som de flesta olyckorna med gående sker.

Så se till att skaffa en bra reflex om du inte redan har en. Välj kvalitet och läs tipsen här intill. Allt för att kunna vara säker i vintermörkret.


Reflexfakta

Så bärs reflexen

När man rör sig i trafiken är det viktigt att synas från alla håll. Reflexer syns bäst när de är i rörelse och en god idé är att bära en i ett snöre och placera ett par reflexband runt armar och vrister. De ska gärna sitta lågt eftersom de då syns bättre i bilarnas halvljus.

Hur funkar den?

Reflexen bygger på principen att återreflektera inkommande ljus i samma riktning som det kommer ifrån. För att synas bra på en mörk landsväg rekommenderas att reflexen ger ett värde på 400 cil medan stadsmiljöer kräver 800. Om en reflex kommer upp i 1 200 cil eller mer räknas den som mycket bra.

Syns bättre på två hjul

Trots att både motorcyklar och mopeder är försedda med både belysning och reflexer är det aldrig fel att synas ännu bättre. Därför satsar flera olika tillverkare på skyddskläder som avger ljus genom inbyggda lysdioder - och behöver alltså inte först få ljus på sig för att synas i mörkret.

Med hjälp av led-tekniken väger ljuskällorna i stort sett ingenting och laddas av ett litet inbyggt batteri.

Håller inte för evigt

Även en reflex av god kvalitet kan bli undermålig genom att den slits. Den är en optisk produkt som bör hanteras varsamt och inte ligga i fickan tillsammans med nycklar, mynt eller mobiltelefon. Då blir den repig och tappar mycket av sin reflekterande förmåga. Samma sak händer när det kommer in vatten i den.

En reflex är en färskvara med en normal livslängd på ett par, tre år. Men den åldras inte av sig själv, om den bara ligger hemma i en låda.

Varierande kvalitet

Många reflexer är dåliga. En del syns inte när de är blöta och andra har mycket text på sig som gör att de fungerar sämre. Vissa är små och gulliga men räcker inte till. En reflex ska vara minst 15 kvadratcentimeter stor för att ge tillräcklig reflektion. Reflexens förmåga att reflektera ljus mäts i cil.

Det är vettigt att satsa på en certifierad reflex. CE är en europeisk standard som garanterar att reflexen är beständig mot påfrestningar och åtminstone uppnår värdet 400 cil. Samtidigt finns den svenska märkningen Sis. På NTF:s webbplats www.ntf.se finns en marknadsöversikt som listar samtliga reflexer som testats av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.

Reflex enligt lag

Förutom vanliga motorfordon måste reflexer finnas på följande transportmedel:

+ Cykel

+ Rullstol

+ Spark

+ Traktor

+ Hästfordon

+ Släpfordon som dras av traktor eller motorredskap


tisdag 29 november 2011

Lilleström 27/11-2011

Resultat från Norsk Vinnar - utställning i Lilleström, Norge 27/11-2011

Foto copyright Tomas Wiklund
East Meadows Starboy "Matisse" - Junkk E2

Foto copyright Tomas Wiklund
NO JV-11 East Meadows Keep the TM Going On "Kolan" - Junkk E1
Kan nu titulera sig Norsk Junior Vinnare 2011

Det var dem som det blev bilder på, här kommer vidare resultat på resten av hundarna som var med på resan.

East Meadows Jazz Summer - Ökk E2

Kennel East Meadows - Bästa Uppfödargrupp (lämnade workover i finalen)

C.I.E SE V-09 SE V-10 NO V-10 Pålamalmens Zidane "Zidane" - Chkk E2

NO JV-11 Silvergruvans Lady Qitty - Junkk E1 ck, Btkl3

Silvergruvans Lady Ricci - Ökk E1 ck, Btkl2

Zidane stolt över sin dotter som vann sin första titel i juniorklass.

Grattis till Tomas, Malin, Ulla-Britt!!
Tack Eva för att du följde med, en resa att göra om så småningom.

//Susanne

måndag 7 november 2011

Ännu ett AA!!

En dotter till
C.I.E SE V-09 SE V-10 NO V-10 Pålamalmens Zidane "Zidane"
är röntgad med AA

Silvergruvans Lady Qitty